I takt med att den globala urbaniseringen fortsätter att accelerera är belysningssystem på vägar, i samhällen och offentliga platser inte bara en central infrastruktur för att säkerställa pendlarens säkerhet, utan också en viktig förebild för stadsstyrning och hållbar utveckling. Att uppnå energibesparing och minskad förbrukning, förbättra energieffektiviteten och anpassa sig till olika scenarier genom intelligent styrning i städer med varierande klimat och storlekar har blivit en kritisk utmaning för stadsförvaltningsavdelningar världen över.
Traditionella metoder för stadsbelysningsstyrning har betydande gemensamma problemområden och kan inte möta behoven inom global stadsutveckling:
(1)Traditionella gatubelysningar i de flesta städer runt om i världen förlitar sig fortfarande på högtrycksnatriumlampor eller lysdioder med fast effekt, som går med full effekt hela natten och inte kan dimmas ens tidigt på morgonen när trafiken är gles, vilket resulterar i överdriven förbrukning av elresurser.
(2) Ledningsmodeller saknar intelligens. Vissa europeiska och amerikanska städer förlitar sig på manuella timers, och regniga områden i Sydostasien har svårt att reagera på väder- och ljusförändringar i tid. Detta leder till omfattande energislöseri över hela världen.
(1) Det går inte att dynamiskt anpassa sig till faktiska scenarier: Europeiska urbana kommersiella områden kräver hög ljusstyrka på grund av koncentrationen av människor på natten, medan förortsvägar har låg efterfrågan sent på natten, vilket gör det svårt för traditionell styrning att exakt matcha kraven.
(2) Bristande kapacitet för visualisering av energiförbrukningsdata, oförmåga att beräkna energiförbrukningen för enskilda lampor per region och tid, vilket gör det svårt för de flesta stadsförvaltningsavdelningar runt om i världen att kvantifiera energibesparande effekter.
(3) Feldetektering är försenad. Vissa städer i Afrika och Latinamerika förlitar sig på invånarnas rapporter eller manuella inspektioner, vilket resulterar i långa felsökningscykler. (4) Höga manuella underhållskostnader. Stora städer runt om i världen har ett stort antal gatlyktor, och nattliga inspektioner är ineffektiva och osäkra, vilket resulterar i höga driftskostnader på lång sikt.
(1) Gatubelysning kan inte automatiskt släckas eller dimmas under lediga timmar (t.ex. tidigt på morgonen, under helgdagar och under dagen), vilket slösar el, förkortar lampans livslängd och ökar kostnaderna för utbyte.
(2) Smarta enheter (t.ex. säkerhetsövervakning, miljösensorer och WiFi-åtkomstpunkter) på många platser runt om i världen måste installeras på separata stolpar, vilket duplicerar byggandet av gatlyktor och slösar bort investeringar i offentliga utrymmen och infrastruktur.
(1) Ljusstyrkan kan inte justeras dynamiskt med solljuset: I Nordeuropa, där solljuset är svagt på vintern, och i Mellanöstern, där vägavsnitt är mörka i starkt middagssolljus, kan traditionella gatubelysningar inte ge riktad kompletterande belysning.
(2) Oförmåga att anpassa sig till vädret: I Nordeuropa, där sikten är dålig på grund av snö och dimma, och Sydostasien, där sikten är dålig under regnperioden, kan traditionella gatubelysningar inte öka ljusstyrkan för att garantera säkerheten, vilket påverkar reseupplevelsen för invånare i olika klimatzoner runt om i världen.
Dessa brister gör det svårt för traditionella belysningssystem att implementera centraliserad övervakning, kvantitativ statistik och effektivt underhåll, vilket gör dem oförmögna att möta de gemensamma behoven hos globala städer för förfinad förvaltning och koldioxidsnål utveckling. I detta sammanhang har smarta stadsbelysningssystem, som integrerar sakernas internet, sensorer och molnbaserade förvaltningstekniker, blivit en central inriktning för globala uppgraderingar av urban infrastruktur.
Publiceringstid: 12 september 2025